Väntar fortfarande på att få mina pengar, innan dess kan jag ej gå någonstans. 

Hade tänkt åka till Amsterdam i helgen, men skjuter fram det till nästa helg eftersom jag är osäker på ifall jag hinner få pengarna innan helgen är slut. 

 

Stackars små barn, tänker jag. De är så glada att de har mig, och nu sviker jag dem genom att bara lämna. Åh, jobbigt det känns.

Men jag måste, för min egen skull. Jag kan inte leva i detta för deras skull, tyvärr.

 

Btw, sprang 6,5 km idag. SÅ stolt! 

Så långt har jag inte sprungit på flera år, men jag har på något sätt viljan nu som jag inte har haft innan. Jag vill inte stanna när jag vet att jag klarar mer. 

 

Nu är det kosten som behöver ordnas, jag försöker med det varje dag men misslyckas hela tiden. Kan det bero på att jag inte köper min egen mat? 

 

Vi får se, jag är sjukt stolt att jag klarat av att springa så långt bara. Det är ett bra steg mot min hälsosamma livsstil!